Jag har alltid kallats för "madde". Men det har hänt något. "madde" säger ingenting om mig som person, antar jag, eftersom folk i min närhet inte använder sig av det i en vidare utsträckning numera.
Folk säger "Madely", "Mads", "Maddson" och "Mad". "Maddi" och "Maddis" har förekommit några månader. Inom släkten sägs det "Maddeluskan". Mina gamla vänner sen skolan säger "Bladdan". Mamma säger "Fia" (kommer från att hon ville att jag skulle hete Josefine och därmed bli kallad för fia.) Skogstomtan är det ngn som har hittat på. (men det är ingen som säger det iofs, puuh). Likaså, men mer kärleksfullt "hjärtat".
På lekis fick de till en riktigt najs version av mitt tilltalsnamn. Madhelienie. Mamma har berättat. Ha, vad tänkte de med? Under gymnasietiden sa en av lärarna "Määdäline". Vanade mig aldrig vid det riktigt.Folk säger "Madely", "Mads", "Maddson" och "Mad". "Maddi" och "Maddis" har förekommit några månader. Inom släkten sägs det "Maddeluskan". Mina gamla vänner sen skolan säger "Bladdan". Mamma säger "Fia" (kommer från att hon ville att jag skulle hete Josefine och därmed bli kallad för fia.) Skogstomtan är det ngn som har hittat på. (men det är ingen som säger det iofs, puuh). Likaså, men mer kärleksfullt "hjärtat".
Ja, jo, i brist på annat.
3 kommentarer:
Haha!
Utmana inte ödet nu, Skogstomtan.
Från och med nu är det det enda jag kommer använda för att referera till dig.
Och så är finns det juh "Maddepadde pippamus"
Gahaha, ja just det. En variant på det ursprungliga "MaddePadde Pipemus. Med "e" alltså. Känns lite mer jag än "pippamus". Jag som är så pryd.
Skicka en kommentar